Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med förÀldrar i förskolan har följande resultat trÀtt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna Àr att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social trÀning. Pedagogens roll menar respondenterna bestÄr av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag Àr enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta förÀldrarna samt att följa lÀroplanen.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollÀrares syn pÄ skolans roll och uppdrag i samhÀllet, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lÀrarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. ForskningsfrÄgorna för studien Àr följande:? Hur ser verksamma grundskollÀrare pÄ skolans roll och uppdrag i samhÀllet?? Hur ser dessa lÀrare pÄ skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lÀrare pÄ lÀrarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhÄller sig lÀrarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frÄgor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollÀrare samt en webbenkÀt för att fÄ fram lÀrares Äsikter, detta utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen lÀroplanskoder och arenor har anvÀnts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lÀrarna till stor del Àr överens om att skolans roll och uppdrag bÄde Àr att förmedla kunskaper och demokratiska vÀrden till elever, att bÄde kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget Àr lika viktiga, men att demokratiuppdraget ÀndÄ vÀger lite tyngre.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur konkreta och abstrakta uppdrag pÄverkar konsumenters köpbeteende i livsmedelsbutiker. Genom en kvantitativ studie pÄ Ica Maxi i Karlstad undersöktes hur uppdragets karaktÀr pÄverkar faktorer som antal observationer, spenderad tid i butiken samt antal produkter i varukorgen. Resultatet visade pÄ en skillnad i hur konkreta och abstrakta uppgifter pÄverkar konsumenters beteende. Respondenter med ett konkret uppdrag gjorde fler observationer samt tog lÀngre tid pÄ sig för att ta sitt beslut. Studien fann Àven att konsumenters beteende frÄn ett uppdrag inte pÄverkade beteendet i kommande uppdrag.

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser pÄ sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen Àr att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsÀttningar fÄr för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mÄngfacetterat. De strÀvar efter att hitta en balans och struktur i mÄngfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen pÄverkar svenska och thailÀndska förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailÀndsk förskola i Thailand för att kunna uppmÀrksamma skillnader. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen pÄverkar förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarna sÄg sitt uppdrag och förhÄllningssÀtt pÄ olika sÀtt.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet Àr. Genom att studera yrkesroll och status vill vi fÄ reda pÄ hur nÄgra verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill Àven studera utbildningens form och innehÄll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda pÄ om och hur yrkesrollen har förÀndrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet Àr gör att fritidspedagogen, i samverkan med klasslÀraren, sjÀlv fÄr tolka sin roll och göra den till sin egen. UtifrÄn intervjuer med informanter har vi ocksÄ kommit fram till att vissa grundlÀggande kompetenser som de tycker ska ingÄ i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Inom den teoretiska ramen för den hÀr uppsatsen finns ett ideal, en idé om att journalistiken spelar en viktig roll till och med avgörande roll, i en fungerande demokrati. Idealet om en journalistik som tar sitt ansvar och informerar medborgarna om hur makten sköter sitt uppdrag, genom att granska makten, Àr nÄgot som utgör en av de viktigaste riktlinjerna inom det journalistiska uppdraget. Teorierna som anvÀnds har sin grund i de normativa förvÀntningarna som finns pÄ journalistiken i en fungerande demokrati och journalistikens ansvar som granskare av makten pÄ medborgarnas uppdrag. Den övergripande utgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att media/journalistiken borde granska Sveriges internationella bistÄnd till andra lÀnder..

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.